Folke Dahlberg Sällskapet
2002
Meny
Startsida
Folke Dahlbergs levnad
Biografi
Litteratur om Folke Dahlberg
Folke Dahlbergs konstnärskap
Folke Dahlbergs författarskap
Folke Dahlberg Sällskapet
Utgivningar av böcker
och bilder
Kontakta oss
Aktuellt/Arrangemang
Litteratur om Folke Dahlberg
Anders Weidar, som skriver på en monografi om Folke Dahlberg är ledande expert på området och har en nyckelroll i Folke Dahlberg Sällskapets arbete. Hans bok Jag vill vara en kommentar är en personlig och effektiv introduktion till Folke Dahlbergs gärning och människan bakom verket. Weidar svarar också för inträngande och utförliga efterord till nyutgåvorna av Göta Kanal, Vättern, Tiveden, Leva vid Vättern och Sluten kust och har skrivit om Folke Dahlberg i Artes 4/1995 och 2/1998 samt i Balder 2/2012.

Kalejdoskop nr 3 1982/Tärningskastet 10 är ett specialnummer, helt ägnat åt Folke Dahlberg, med bidrag av Thomas Kjellgren, Ragnar von Holten, Lars-Håkan Svensson, Lasse Söderberg, Johannes Edfeldt, Gunnar Ekelöf och Jaques Outin.

I BLM 5/1979 har Staffan Söderblom en essä om Folke Dahlberg, »Svartsynens språk«, Där han analyserar utvecklingen från den hermetiska stilen i »Sluten kust« i Cartesiansk dykare till det öppnade språket i Leva vid Vättern

Folke Dahlbergs lyrik behandlas i ett eget kapitel i Ingemar Algulins stora studie om den svenska 40-talslyriken, Den orfiska reträtten, 1977.

Dikturvalet Vattenår har ett belysande förord av Stig Carlson.

Dikturvalet Öarna som bar mig länge har en utförlig inledning av Jonas Modig.

Folke Dahlbergs bildkonst behandlas i Jan Hemmels och Johan Dahlbergs bok Mot något land. Här, liksom i Kalejdoskop/
Tärningskastet,
finns också Otto G. Carlsunds panegyriska förord i katalogen till utställningen 1945.

Folke Dahlbergs bilder analyseras i Kristian Romares och Sven Sandströms skrift Folke Dahlberg (1962).

Stig Lindbloms 60-poänguppsats Folke Dahlberg och hans bilder, framlagd vid Stockholms universitet 1987, är en gedigen genomgång av Folke Dahlbergs konstnärliga utveckling.

Johannes Edfeldt introducerade tidigt Folke Dahlberg både som författare och bildkonstnär, bl.a. i Konstrevy 2-3/1945 och 5-6/1953. Han har också skrivit inledningen i Folke Dahlbergs debutbok Cartesiansk dykare, 1948.

Gunnar Ekelöf recenserade flera av Folke Dahlbergs böcker i BLM. Essän »En melankoliker« finns i essäsamlingen Lägga patience, 1969

Ragnar von Holten har skrivit om Folke Dahlberg i sin bok Surrealismen i svensk konst, 1969.

Hans Ruin har porträtterat Folke Dahlberg några gånger, bl.a. under rubriken »Vattenvärldens diktare« i Nya Argus 1972.

Matts Rying har en essä om Folke Dahlberg i Galleri — möten och porträtt, 1972.

Bo Grandiens essä »Med hasselnötter till Österlandet — om Folke Dahlberg som konstnär och författare« ingår i Saga och Sed 1996-97.

Kate Larsson har skrivit understreckaren »På sin ö sökte Folke Dahlberg det rena seendet«, SvD 13/10 2010. I hennes essä »Naturen älskar att dölja sig« (Divan 1-2/2011) har Folke Dahlberg en framträdande roll.

Längre minnesartiklar: Börje Sandelin i BLM 8/1966, Jonas Modig i Horisont 6/1966, Staffan Larsson i Vår Lösen 8/1966, Birger Lundberg i Vi 38/1966 och Hans-Evert René i Lyrikvännen 5/1967.

Jonas Modig har skrivit om Folke Dahlberg under rubrikerna »Varje punkt är en form« i Biblis 49/2010. »Något hemland« i Parnass
2-3/2012 samt »Till slut hittade Dahlberg hem« i Nerikes Allehanda 24/6 2012.


Folke Dahlberg,
Börstorpsslott 1961.
Foto: Mats Holmstrand.